Det blev en både väntad och oväntad bloggpaus här i ett par veckor, inte för att jag inte tänkt tusen gånger "ååh, det här skulle man sätta upp på bloggen!", och inte heller för att jag inte upplevt det ena fantastiska, härliga, svettiga träningpasset efter det andra, utan helt enkelt för att jag tog semester och ledigt och har ägnat mig ännu lite mer åt träningen, solskenet och familjen, och ännu lite mindre åt tv-apparater, datorer och internet. Härligt med semester på mer än ett sätt!
Vad har jag nu hittat på sen senast då? Jo, det blev en fortsatt bra tränings- och sommarvecka efter mammas födelsedag där bland annat jordgubbsplockning, strutsfarmsbesök, ett häftigt besök i Vattnas konsertlada och HIT-lek i en soldränkt backe ingick.
Inför de sista jobbdagarna innan ännu en veckas semester laddade jag och Jocke bilen och kropparna för ett lite större äventyr. Jockes och Pers grymt häftiga påhitt i form av Traillöpningsläger i Augusti medförde behovet av att utforska stigarna vid vackra Medskosjön och längs Gästrikeledens ljuva terräng. Per hade lyckats dra till knäet på något vis och blev tillförordnad vila, vilket öppnade en plats som Stand-in-Per på Måndagens utflykt. Självklart hoppade jag på chansen och i löparkläderna, och vi gav oss ut strax innan lunch genom hav av smultron och blåbär, och njöt båda hejdlöst av ca 11 km i omväxlande mjuk, mossig, blåbärsterräng, grusvägar, hav av sten uppe på åsen och en fantastisk utsikt över Ockelbo från toppen av Rönnåsen, innan vi vände hemåt igen längs samma härliga vägar. Ett galet härligt äventyr och en mer än väl spenderad sommardag!
Efter denna halvmara gick kroppen ner på halvfart både mentalt och fysiskt, och fokuset fick ligga på jobb, packning och återhämtning under de följande dagarna. En tripp till Karlstad och ett härligt pulspass med både fys och cardio följdes upp av med Gyllene Tider på Mariebergsskogen. Dagen därpå passade jag på att uppleva ett av mina största sommarnöjen, nämligen att springa mig sjösvett i en soldränkt skog, och sedan hoppa direkt ned i närmsta lämpliga sjö. Med paus för besök i Norrstranskyrkan för dop av det första (trots 13 kusiner) kusinbarnet Stella puttrade sedan bilen vidare söderut, denna gång med siktet inställt på det årliga ridlägret på vid Vätterns strand och Hökensås underbara natur. Det blev en äventyrlig resa, där vi tjejer fick uppleva prov på att vi inte bara tillsammans utgör ett förstklassigt däckbytarteam, utan också att lokalbefolkningen i lilla Värsås både hade tillgång till förvånansvärt många kompressorer och var fantastiskt hjälpsamma, när vårt förstklassigt bytta reservdäck visade sig ha slut på luft.
Slutligen framme och installerade i stugan på Bränntomt infann sig semesterlugnet. Det finns nog inte varken ord eller bilder som rättmätigt beskriver känslan av att, tillsammans med hela familjen, tillbringa 2-3 timmar varje dag på en doftande hästrygg, som med öronen spetsade och glatt frustande dansar fram både under dressyr- och hopplektioner och på långa, härliga uteritter i omätliga mängder blåbärsris och mjuka, sandiga stigar. Mellan ridpassen fanns tid för fika, blåbärsplockning, umgänge, sällskapsspel, middagslurar och, såklart, ännu lite mer träning (!). Det blev både fys och löpning i olika konstallationer, också i kombination med det där doppet i närmsta lämpliga sjö, ensam och i sällskap med starka härliga mamma och Carro.
I grunden påfylld, uppfylld i själen med energi och sommarglädje är jag nu hemma i Falun igen och laddar för ett Augusti fyllt av både jobb och mys. Härligt att vara på semester, härligt att vara tillbaka.
Vi hörs :)
Kram,
Annica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar