Träningsläger i Sälen!

Äntligen kommer rapporten från förra helgens härliga löpäventyr! Veckan har varit fullt ös medvetslös, innehållande jobb, träning, matexperiment, bus och mys, men nu har jag till slut landat för en lugn kväll på egen hand, och planerar att ägna den helhjärtat åt blogg, bok och vakt av öppnandet av anmälan till 2014 års mycket efterlängtade Kullaman. Men, detta inlägg ska ju inte handla om nu, utan om då, så här kommer det!

Eftersom ett inplanerat träningsläger blev inställt på grund av för lågt deltagande så lyftes frågan att sticka iväg över helgen för att göra ett eget träningsläger i de ljuvliga omgivningar som vi har turen att kunna hitta mindre än 3 timmar bort. Diskuterat och bestämt packade vi så in oss i bilen (varför blir alltid bilen full så fort man åker någonstans? Vems är alla prylar??) och styrde kosan norrut. Med ett kort fikastopp hos världens bästa syster i ett sommarsoligt Mora styrde vi vidare mot Sälen, förbi Högfjällshotellet, passerade Stöten och kom till slut fram till vårt läger för helgen, ett trevligt men för tillfället lite ödsligt vandrarhem i Gräsheden.

 Vi ägnade resten av kvällen åt att ladda energi, se oss omkring på de allra närmaste stigarna, och tidigt skutta i säng för en härlig träningsenergi för Lördagens planerade pass. Efter en skön frukost packade vi så in oss, lite extra energi och vätska och skovalet för dagen i  bilen och körde den korta sträckan tillbaka mot Stöten för att möta upp Kungsleden. Planen var långpass i lagom tempo för att se oss omkring och stämma av formen, och vi satte upp en maklig takt i den ständigt uppåtlutande, vackra naturen.

Solen värmde i nacken, fantastiska vyer mötte ögonen så fort man såg upp och underlaget bjöd på allt ifrån hård grusväg, till grisiga skoterspår, myr, och fantastisk, ljuvlig stig. Efter en storslagen paus och energiladdning uppe på ett fjäll vände vi kosan nedåt, och kunde plötsligt trycka på med farten, och skrattande och busande tog vi oss ned tillbaka till bilen. All and all ca 3 timmars löpnjutning i underbar miljö.

 Vi följde upp med en rejäl lunch och en stunds häng i solen med en bok (semester for real), innan vi laddade för nästa äventyr. Denna gång styrde vi mot Stöten för ett backpass i något av en favoritterräng, nämligen uppför, med blicken på toppstugan i lämplig svartmarkerad slalombacke. Jag kände mig oförskämt pigg trots morgonens timmar i rörelse, och kubbade på uppåt i korta snuttar, med pauser för att njuta av utsikten, hämta andan, och knäppa foton på Jocke, som sprang lite längre och mer utmanande än mig.

Stannade till på toppen för att dricka och hänga en stund, och vände sedan blicken nedåt (röd backe denna gången), och jag passade på att göra lite knäböjshopp och baklängeslöp på vägen nedåt. Sedan tog dock dagen ut sin rätt, och jag bara myste på i långsamt mak och gav efter för den ständiga lockelsen att plocka några av de fantastiska blåbär och hallon som fanns överallt längs löpsträckorna under helgen. 2 timmar efter att vi börjat nöjde vi oss och puttrade efter lite ärenden tillbaka mot Gräsheden för middag, bastumys och ännu en tidig sänggång.

Dag 3, sista dagen på vår träningshelg, åkte vi tillbaka mot Sälen för att stanna till på Sälfjällstorget och göra ännu ett efterlängtat löppass. Uppför samma skidbacke som vi sprang för snart ett år sedan, och kommer springa igen om mindre än en månad, och ut på fjället längs knöggliga, tekniska skoterspår. Det blev en form av intervallöpning, springa fort i svår terräng, stanna, titta på utsikten, gå, springa igen och så vidare framåt. Vädret bjöd på ännu en fantastiskt solig dag och Jocke och jag njöt storslaget av löpupplevelsen ihop. Efter en riktigt härlig nedförslöpa nedför samma stig som vi tagit upp styrde vi kosan hemåt, till bredden påfyllda med löpenergi, endorfiner och solsken.

 Så ska en ledig helg tas!
Kram,
Annica

Ps. Läs mer om vår träningshelg här, här och här !