Att ha en plan..

Är ganska viktigt för mig. Att ha lite struktur, någonting att utgå ifrån, som är planerad för att hålla mig på rätt väg mot mina mål, men också lämnar frihet att gå ifrån planen och göra det jag vill. Jag jobbar ofta och gärna med målsättningar, inom både jobb och privatliv, dels för att känna att jag har en väg att gå, en riktning att ta beslut utifrån, men också för att känna att jag faktiskt är på väg någonstans. Mål, delmål och verktygen att ta mig dit ger mig ett slags mätbarhet som känns bra att ha. Självklart gäller inte detta allt, in i minsta detalj. Jag tävlar inte om att skala morötter perfekt, men mer allmänt, på det stora hela, känns det bra att ha en karta.

Träningsmässigt varierar mitt huvudmål (eller vision) mellan att känna mig STARK och att hitta en skön rutin som håller genom året. I begreppet STARK ligger en utveckling, men också en allmängiltig kompasskurs, då det ligger så mycket i uttrycket. Det går ju att vara stark som i att lyfta tungt, men för mig är det lika starkt att kunna springa vart man har lust till, vara rörlig och jordad, kunna simma med ett skönt flyt eller rida väl. Oavsett vilka utmaningar jag kastar mig in i finns alltid möjligheten inte bara till att vara stark, utan också att bli starkare. Den sköna rutinen handlar om hur jag vill känna mig och leva mitt liv, med träningen som en naturlig del av min vardag, en energigivare lika självklar och värdefull som morgonkaffe eller tandborstning.

Förra veckan gick åt till att jäsa alla de idéer som började trängas i mitt huvud. Ett av mitt års stora delmål är avslutat, och jag behöver anpassa min karta en aning för att hitta en ny riktning. En tid av eftertanke och framtidsfunderingar, som ofta tenderar att infalla när det närmar sig 6 månader sedan jag gjorde det sist. Träningen är en stor del av planeringen och har många olika delar som ska anpassas och passas in tillsammans med alla andra aktiviteter som ska få plats på dygnets vakna timmar. Det är ju så mycket som jag vill göra!

De färdiga målen att ta hänsyn till smög igång redan för två veckor sedan. Kullmannen drog igång säsongen med pompa, ståt och dubbelt upp i fantastiska löpupplevelser. Kommande datum är 31 Maj och Icebug Killer Hill run på hemmaplan här i Falun, följt av Siljan runt, 16 mil cykel den 1e Juni. 2e Juni följer jag upp med 21 km Salomon Trail Tour, återigen på hemmaplan på Lugnet, Falun. Sedan får jag några veckors återhämtning innan den 30 Juni och Salomon Trail Tour Globens återkomst, ännu ett lopp med riktigt härliga minnesbilder att bekräfta och putsa upp. Vilken sträcka det blir där är inte riktigt fastslaget än. En vecka senare, den 7e Juli, så ska jag än en gång slå min kära storasyster i Vansbrosimmet, denna gång fullängd, dvs 3 km. Strax därefter kommer en av årets mest efterlängtade vecka i form av ridläger vid Vättern med familj och fina vänner.

Fler STT-lopp kommer också ramla in i loppkalendern, men är än så länge obokade, fram till finalen i Sälen den 21 September, där 21 km fjälläventyr är bokade och klara sedan länge. Efter detta följer ett nytt spännande äventyr i form av Tjurruset den 6e Oktober.  Vad vintern bjuder ligger också det i planeringsfasen än så länge. 

Så nu ska vi se. Rehabträning för ett bråkigt knä för att kunna springa långt och mycket, simträning för att sätta syrran på plats, lerbad för att vara van inför Oktober, rörlighet och styrka och backträning och äventyr. Ja. Planen kommer så sakteliga .

Kram,
Annica